Det är ganska svårdefinierbart begrepp
Pilsnerfilm, det är faktiskt lättare att säga vilka filmer som inte är
Pilsnerfilmer. Men man kan enkelt säga att det är en nedsättande
benämning på de svenska 1930 och - 40 tals filmer där man förtärde
pilsner och brännvin (Lättgrogg).
Det sägs att uttrycket ”Pilsnerfilm” uppstod 1932 i ett fattig-Sverige
som intensivt längtade efter sorglös verklighetsflykt.
Den första Pilsnerfilmen sägs vara Söderkåkar från 1932.
Ordet ”pilsner” kommer från tjeckiska bryggeristaden Pilsen, men blev
här en symbol för buskis, brännvin och begränsad budget.
Manus till Pilsnerfilmer, vilka inte alltid fanns skrevs ofta på sex - sju dagar
och inspelningarna skyndades på.
65, 66 och jag spelades in på två
månader (1936-08-20 - 1936-10-31).
De kan också ses som filmiska motsvarigheter till friluftsteatrarnas
folklustspel.
En pilsnerfilm är nästan alltid en komedi inspelad efter ljudfilmens
genombrott.
De utspelas i både överklass Pensionat Paradiset
1937 och
arbetarklassmiljö Augustas lilla felsteg 1933.
Det finns ett antal kriterier som en film bör uppfylla för att få kallas
pilsnerfilm. Först och främst ska det drickas pilsner och brännvin. Man
äter ofantligt mycket i en pilsnerfilm, dignade smörgåsbord, kräftskivor
och gårdsfester. Skämten bör vara av låg kvalitet gärna brännvinsskämt.
Sist men inte minst, omoral, oanständigt, lössläppt leverne och kanske
lite ekivokt.
Handlingen i en pilsnerfilm drivs ofta framåt av konflikter av typen storstad -
landsbygd, underklass - överklass, bildning - obildning, svenskt -
utländskt.
Visst hade man dignande matbord i Edvard Perssons filmer, visst
dracks det en och annan nubbe men Edvard Persson hade en annan typ av
skämt som gjorde att han hamnade utanför
pilsnerfilmgenren. Något lössläppt leverne kan man väl heller inte tala
om i hans filmer.
Åsa-Nisse är heller inga pilsnerfilmer
utan Buskis.
Inriktningen var "folklig", dvs. den var tänkt att generera så stora
biljettintäkter som möjligt. Pilsnerfilm fick nästan alltid dåliga
recensioner men biobesökarna älskade dem.
Professor Leif Furhammar tycker att pilsnerfilmen handlar mycket om
gemenskap. ”Gemenskap i familjen, i bygden, inom nationen och över
klassgränser. Den viktigaste generatorn för denna gemenskap är måltiden.
Det äts kopiöst i pilsnerfilmerna, och det är som bekant inte så dumt
med en pilsner och en snaps till sillen”.
*
Lättgrogg
Beroende på våra alkoholregler under 30-40 talet då man på krogen inte
fick beställa in en ren konjak, whiskey eller annan starksprit. Man var
alltid tvungen att samtidigt beställa in sockerdricka eller whicyvatten
till denna, ibland mat. Maten som oftast bestod av en smörgås åkte ut
och in, ut och in i köket tills man antagligen slängde den. Man fick inte heller beställa in hur stora
beställningar som helst utan det var 2cl eller 3cl i bästa fall. Därav
namnet lättgrogg.
Recept:
2 cl av en billig konjak (gärna Eau-de-Vie)
eller billig whiskey.
Häll på rejält med whicyvatten eller sockerdricka, minst 4 dl.
Konsumeras i ett äkta lättgroggsglas som är ett glas som rymmer minst en
halvliter och skall vara smalare nedtill och lite bredare upptill.
*
Klicka! Weyler Hildebrands "Pensionat Paradiset"
från 1937
är pilsnerfilmernas pilsnerfilm.
(Hela texten till "En äkta mexikanare", se nedan
Den censurerade och barntillåtna versionen.
( En svensk SKRATT - och JUBELFILM
om kärlek, sol och snurretävlingar!)
Den ryktbaraste av alla svenska filmdebatter
någonsin arrangerades av Sveriges Författarförening och ägde rum på det
s k Konserthusmötet i Stockholm den 25 februari 1937, några dagar efter
premiären på den famösa pilsnerfilmen "Pensionat Paradiset". Där flödade
invektiven mot den svenska filmen, häftigast ur munnen på kvällens
inledningstalare, kritikern och förläggaren Carl Björkman:
"Det ojämförligt mesta i denna svenska produktion är
undermålig vara, intellektuellt undermålig, moraliskt undermålig,
undermålig som smak och undermålig som uppbyggelse, ett enfaldigt
andligt gods där grovheten och smaklösheten firar triumfer när filmerna
inte komma med någon pretention och där det flacka och fadda regerar när
filmerna komma med pretention."
Lili Ziedner
och Maritta Marke när solstolen fälls ihop.
Carl Björkman fortsätter:
När "Pensionat Paradiset" i dagarna väckt en sådan storm av
opposition till livs, så är det inte alls därför att den skulle vara
sämre än andra svenska filmer. Det är helt enkelt därför att den är
likadan, med sina sommargäster som smetar skosvärta i stället för
badolja i ansiktet; med sina stolar som fälls ihop när man sätter sig i
dem; med sin vuxne, till dam utklädde karl som super sig halvfull inne
på en av de manliga gästernas sängkammare; och med en inledningsscen
sådan som den där pensionatets skräcktant sätter sig på tidningsbunten,
vecklar upp den översta tidningen så att sidan med alla dödskorsen och
sorgramarna blir synliga och besviken utbrister: "Det var rysligt så få
döda i dag!".
Björkman sammanfattade sitt anförande med de
bevingade orden
"Svensk film en skamfläck för vår kultur!".
*
Thor Modéen
och Arthur Fischer Julia Caesar, Greta Ericsson och
Carl-Gunnar Wingård.
I detta nummer av
står att läsa.
Vårens diskussionsämne "Pensionat Paradiset" har nu
haft premiär i Köpenhamn på Triangelteatret och blivit en stor publik-
och kritikersuccés. Samtliga köpenhamnstidningar ge filmen starka
lovord. Sålunda skriver "Berlinske Tidende" om densamma: " Det är fart
och solid komik över denna film från den svenska skärgården. Sol,
saltvatten och sommarliv tycka alla om, och vi få detta i färskt
tillstånd i " Pensionat Paradiset". Bilderna äro klara och rena som
nästan alltid i svensk film. Det finns vackra badscener och i slutet
förekommer en flott och spännande motorbåtstävlan"
Vidare skrives i "Berlinske Tidende": "Pensionat
Paradiset" är en harmlös svensk serie av dråpliga förvecklingar, muntra
idéer och roliga situationer, och man får inte tillfälle att ha tråkigt.
I sommarvärmen verkar filmen uppfriskande".
Nils Ericson får särdeles fina lovord för sin damroll i denna film, och
"Extrabladet" skriver: "I allmänhet klär det icke en skådespelare att
uppträda förklädd till dam, men Nisse Ericson är undantaget, som
bekräftar denna regel. Han är endast rolig, när han får damkläder på
sig, och han kan göra det utan att mista ett grand av sin maskulina
friskhet och frejdighet".
*
Folke Helleberg som i "Pensionat Paradiset" spelar
Eric Karlsson, racerbåtsförare tog mycket illa vid sig efter den
svidande kritiken som filmen fick utstå. Han funderade på att sluta att
filma men gjorde ändå ett antal små inhopp i filmer fram till 1941 då han tillsammans med en kamrat
öppnade en pälsaffär. När det på 1970-talet blev
debatt om att bära päls från vilda djur så öppnade han istället en
restaurang. Folke Helleberg medverkade i 23 långfilmer.
*
Julia Caesar i spetsen för pensionatsgästerna
Thor Modéen och
Arthur Fischer
*
En
äkta mexikanare (Sylvain/Paddock) Ur filmen "Pensionat
Paradiset" och sjungs av Thor Modéen
Det finns ett
land som ligger långt, långt bort nånstans i södern Det är det landet jag drömmer om idag
Det finns ett land där kaffet växer vilt och druvan glöder
Och presidenter man byter varje dag.
Bland orkidéer
och bland kaktéer, där får man vin förutan bok på kommittéer Bland rosenmurar där faror
lurar och ibland vilda tjurar har jag vuxit opp
MUUUUUU :MUUUUUU
Jag är en äkta mexikanare
och jag är van
att göra som jag vill Jag har ett blod som en afrikanare och vilden spåras i min pupill
Att dansa foxtrot som en amerikanare,
Jag kan det ej - jag tar en rumbasväng Jag är en äkta mexikanare och jag
älskar kvinnor och handgemäng.
Jag brukar säga
caramba, när ni i Sverige drar till med faan
Och när jag druckit nam-mamba, så gör jag utbrott som en vulkan
Och därför vill jag bara varna're, om du tar hand om flickan som är min
Jag är en äkta mexikanare och jag gör jämt det som mej faller in.