Gunnilla Holger, ansvarig utgivare och redaktör. Bilden tagen 1946	Britt Arnmark, bildredaktör. Bilden tagen 1947	Sven Zetterström, ansvarig utgivare och redaktör. Bilden tagen 1942
Berit Rådell, kontorist Bilden tagen 1946

Den mest kända redaktören och chefen är Gunnilla Holger.
Gunnilla Holger blev redaktör för Filmjournalen 1932 hon var Filmjournalen trogen till 1953.
Hon började som vikarie på Dagens Nyheter och var i början av 30-talet
med om att införa en filmsida i tidningen. Hon var kusin med skådespelaren, regissören och låtskrivaren Stig Olin.
Hon avled i Stockholm 2001-01-02, 94 år gammal.

*

Sven Zetterström, (Kranke Bill) född 9 april 1902 i Stockholm, död 2 juli 1973 i Bandhagen,
var en svensk journalist och manusförfattare. Han skrev manus till följande filmer:
1950 - Anderssonskans Kalle, 1946 - Rötägg, 1944 - Lilla helgonet, 1942 – Sexlingar, 1940 - Snurriga familjen, 1939 - Vi på Solgläntan, 1938 - Två år i varje klass, 1938 - Sigge Nilsson och jag.

På Filmjournalen var han både ansvarig utgivare (1940-1942) och redaktör vid olika tidpunkter. Han var son till Hasse Zetterström (Hasse Z) och bror till Erik Zetterström (Kar de Mumma). Under en tid var Sven Zetterström även redaktör för almanackan Herrarnas kalender.

*

Gun Grut (1916 - 1971) medverkade som kolumnist runt 1950. Hon var filosofie doktor, översättare och sedermera gift med Ingmar Bergman mellan 1952 - 1959. Hon översatte bl.a. Ivo Andric från serbokroatiska. Ivo Andric fick nobelpriset 1961. Hon omkom mycket tragiskt i en bilolycka i Jugoslavien 1971.

*

Berit Rådell började på Filmjournalen 1946 som kontorist och sekreterare.

*

Thorleif Hellbom, redaktionssekreterare minns;
Det var verkligen ingen stor redaktion. Två små rum, i det första satt jag, redaktionssekreteraren, och Britt Arnmark som ritade layouten och kontoristen Berit Rådell. Hon var inte den snyggaste tjejen i huset men hon hade en loj charm, som fick husets unga herrar att förälska sig i henne. Lite åt Monroe-hållet utan att alls vara lik. Ray Milland ville bjuda ut henne. Jag vet inte hur det blev, hans fru kom några dar senare. Så var det chefen då, Gunnilla Holger. Hon skrev inte så mycket vid den här tiden utan odlade sina kontakter i branschen och var god vän med alla som det var värt att vara god vän med. Det var på hennes rekommendation som Carl Adam Nycop hade blivit redaktör för SE, vilket banade vägen för honom till en av 1900-talets mest spektakulära journalistkarriärer.

Hellbom fortsätter:
På sommaren 1946 arrangerade Filmjournalen en tennisturné för skådespelare. Det var väl ingen lysande tennis som uppvisades, men vädret var vackert och Förlaget bjöd på både lunch och middag. Filmjournalen var dessutom en viktig faktor när det gällde publicitet. Kvällstidningarna hade ännu inte riktigt upptäckt läsvärdet i nöjesbranschen. En stor del av skådespelarkåren hade därför infunnit sig.

Flera av deltagarna hade knappast tagit i en racket tidigare, men man hade roligt. I en klass för sig stod ”Silverräven” Håkan Westergren och ”Rödräven” Sture Lagerwall. Om jag minns rätt så var det också dessa två som gick till singelfinalen på söndagen.

Hela Filmjournalens redaktion var naturligtvis där. Gunnilla Holger, chefredaktör, Thorleif Hellbom, redaktionssekreterare, Britt Arnmark. layout och Berit Rådell, sekreterare. Och naturligtvis den redan då närmast legendariske pressfotografen och Söderkisen Kirre Johansson.

Berit Rådell hade tagit med sig en kompis från Vårt Hem och från första stund väckte de två unga damerna ett enormt uppseende. De var klädda i de kortaste shorts som någonsin skådats. Jag gissar att de hade klippt av benen om de inte hade sytt dem själva. Något liknande fanns inte att köpa i butikerna.

- Ojojoj! sa Kirre, vicka braller. Och han gick ner på vänster knä som han brukade göra, höjde Rollieflexen och tog en plåt. Den skulle jag vilja se.

- Tjena, kortbrallerna, sa han nästa gång han såg dem, och eftersom vi som bor på Söder gärna slutar våra ord på -is, bergis, bombis, grattis, fjortis, lantis, blev det snart kortbrallisar, i ett nafs kortat till brallis. Ett ord var fött.

På finaldagen skickade Dagens Nyheter ut en ung, nyanställd journalist vid namn Jan Olof Olsson att skriva en bit. Jolo gick runt och tittade och lyssnade och de två unga damerna, de förtjusande små brallisarna kunde han naturligtvis inte missa. Och på måndagen stod ordet brallis för första gången i tryck på DN:s Namn&Nytt-sida.
 

*

Den mest filmkunnige och den som höll den cineastiska fanan högt var Stig Almqvist,
född Stig Nils Herman Almqvist i Växjö 1904 och dog i mitten på -60 talet han var en ansedd kritiker och skrev ledarna i Filmjournalen under många år.
Stig Almqvist var mångsidig bl.a. filmöversättare, presschef på Film AB Eagle-Lion 1947-1950.
Han var även filmkritiker på Vecko-Journalen 1931-1940 och i Aftontidningen från 1942.

*

Eva Henning, aug 1947 nr 32	Sven Lindberg, aug 1953 nr 32	Yvonne Lombard, aug 1953 nr 32
Charlie Norman, juni 1953 nr 24	Georg Rydeberg, Viveca Lindfors, febr 1944 nr 6	Adolf Jahr,maj 1937 nr 21
Fridolf Rhudin, mars 1935 nr 11	Inga-Bodil Vetterlund, jan 1946 nr 3. Årg 28	Sigge Fürst, juli 1953 nr 27
Stig Olin, april 1947 nr 15	Sture Lagerwall, mars 1939 nr 10	Åke Grönberg, 1952 nr 35
Folke Sundquist, sept 1953 nr 36	Maj-Britt Nilsson, sept 1953 nr 36	Gösta Ekman, jan 1938 årg. 20 nr 4
Frank Sundström och Eva Henning, maj 1953 nr 18	Barbro Kollberg, mars 1944 årg. 26 nr 13